Hej då latmasken!

Idag var det tungt att gå till gymmet. Eller, det började redan igår då jag egentligen skulle dit. Måndagar, onsdagar och fredagar är mina träningsdagar men igår orkade jag inte. Jag tar det imorgon tänkte jag.  En kollega mailade att hon skulle ner 11.30. Jag kollade på klockan, 11.20. Det fanns fortfarande möjlighet att hinna haka på. Men just då kom en annan kollega med kärleksmums. Good cop – bad cop. Det var ett krig som utkämpades i min kropp. Och den elaka sidan vann. Det blev soffan och två kärleksmums. Mycket gott.

När jag kom tillbaka till skrivbordet såg jag att jag hade sett fel på klockan och att den hade varit 10.20. Så nu fanns det verkligen tid att följa med kollegan ner till gymmet. Det var som om jag hade fått en andra chans. Och så hade jag inte hunnit tvätta håret på morgonen så det gav mig ännu en anledning till att träna och duscha. Innan jag hann ändra mig tog jag gymväskan och lunkade iväg mot gymmet.

Det blev ett jättekort pass på 25 minuter. Bänkpress, knäböj och lite militärpressar. Men vad tusan – även det kortaste passet är bättre än inget pass, eller?

Efteråt kändes kroppen trött och nöjd och jag var väldigt stolt över mig själv för att jag vände den dåliga latmask-spiralen.

Jag är så glad över att ha ett gym i samma hus som jag jobbar. Det gör verkligen allting så mycket enklare.

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s