Helsingborg maraton 2016 race report del 1

Jag vaknade i god tid. Satte på mig träningskläder. Åt en frukost bestående av keso, cashewnötter och te. Såg lite på en tv-serie för att lugna nerverna.

Vid halv 9 började jag gå ner mot startområdet. Det var tur att jag hade gott om tid för väskinlämningen låg ju 700 meter bort. Nervositeten nu var rejäl kan man ju lugnt säga. Jag försökte lugna mig så gott det gick. Var med på uppvärmningsgympan och skojade med kompisar om vilken startgrupp jag skulle stå i.

IMG_1898
Hemma innan loppet
IMG_1903
Det klarar jag väl?
IMG_1901
Kanske mer realistiskt!

Och så var vi iväg. Jag hade en plan som var springa två, sen får du gå. (springa 2km sen gå 500 meter). Första biten fram till Råå fungerade den alldeles ypperligt. Jag kände mig stark och glad och njöt av spektaklet. Skrattade åt folk som kommenterade att jag gick efter 2 kilometer och sa att det var en del av planen.

Framme vid Råå fick vi vatten och apelsin och det var ju ett väldigt gulligt område. Dit vill jag åka i sommar och hänga.

Efter gulliga Råå kom en lång tråkig sträcka bredvid stor väg. Den var inte så jäkla kul men klarades snabbt av. Där mötte jag en löpare som hade sprungit om min när jag gick förut som nu var helt slut. Mös lite för mig själv.

Sen tror jag att vi sprang genom bostadsområde. Det är lite luddigt härifrån måste jag säga. Minns att jag tänkte att hur ska jag kunna skriva en racereport, jag har inga bra hållpunkter.

Under den sträckan var det även dags för stafettlöparna att växla. Så när jag började bli lite trött efter dryga milen kom det nya fräscha löpare och kutade om mig, en efter en. Det kändes ju lite fuskigt måste jag säga. Men vetskapen om att jag skulle springa mycket längre än dem kändes ändå bra.

I Ramlösa var det fantastiskt publikstöd. Och här hände nåt som aldrig hänt mig förut. Jag började gråta av lycka. Över att jag faktiskt var med om det här mäktiga. Det kändes lite pinsamt att springa och gråta så jag torkade tårarna och sprang vidare. In i nån lummig härlig park.

Det var väldigt fint med den varierande terrängen och underlaget måste jag säga. En otroligt vacker bana!

Jag kan ha fel men jag tror att vi sprang förbi några vackra trädgårdar och odlingar där det också gick en massa djur. Och man sprang igenom en gång av trädgrenar. Det var väldigt fint.

21,2km passerades innan repet hade dragits och jag pustade ut. Nu tänkte jag att jag skulle klara det, om inget oförutsett hände.

En kollega stod och hejade på mig (hennes man hade redan gått i mål då J )och det kändes härligt att se ett bekant ansikte. Sånt gör mycket!

Så sprang vi runt arenan. Jag hade ju trott att man skulle igenom den så jag blev lite förvirrad när vi sprang runt. Ett rätt trist parti av banan måste jag säga. Här någonstans började jag få ont och tappa sugen lite.

Sen sprang vi förbi området jag bodde i. Men hemnyckeln låg i väskinlämningen vid mål så det var inget läge att bryta J

Mellan 20 och 30 har jag inte många minnen. Jag hade ont, jag grät lite, jag svor och undrade vad jag höll på med. Och så tänkte jag på min löparkompis som inte kunde springa och på alla som hejade på mig och tog ett steg till, ett steg till. Här började jag också gå lite mer, jag gick lite även under 2km springsträckorna.

Sprang förbi några löpare som var negativa och klagade. Det där kan jag inte höra på tänkte jag och sprang förbi, Kom igen, snart är vi vid 30, skrek jag, sen är det inte långt kvar! Oj, så lite jag visste om sista biten då J

Jag har minnen av en park till, lummig och grön. Och en till tunnel av grenar, och en FANTASTISK utsikt över sundet. Men jag vet inte var de var.

Vid 35km svängde vägen in förbi en lada. En liten runda runt ladan tänkte jag glatt, för jag såg löpare komma tillbaka på andra sidan vägen.

Hehe, en liten runda på 4kilometer ja. Förbi vackra Sofiero slott. Där var jag så jäkla trött. Alla sa att snart skulle det bli nedförsbacke och jag kämpade på för att få den där backen. Vilken härlig känsla när den äntligen kom. Den kilometern sprang jag hela vägen. Och väl nere var det inte långt till 40km-skylten.

Men där lämnar jag er nu…

Till del 2

Annonser

11 reaktioner till “Helsingborg maraton 2016 race report del 1

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s